värt att veta om

bin & honung

här hittar du information, råd, recept med mera

bin

Foto av Kym MacKinnon på Unsplash

Vilka bor i kupan?

Drottningen

Drottningen är utan tvekan samhällets viktigaste individ. Utan en fungerande drottning riskerar ett bisamhälle att gå under. Drottningen är också den enda fullt utvecklade honan i samhället. Hennes närvaro annonseras genom de feromoner, dofter, som hon avger. Dessa dofter sprids genom hela samhället.

Försvinner drottningen, så avtar också doften av henne, bina blir rastlösa och letar förtvivlat efter sin drottning. Hittas hon inte börjar arbetet med att föda upp en ny drottning.

Drottningen, och arbetsbina, utvecklas ur befruktade ägg. Skillnaden är att drottninglarven hela tiden matas med fodersaft, drottninggelé, arbetsbina får efter några dagar fodersaften utspädd med honung. Detta gör att drottningen utvecklas fortare, 16 dygn, och blir också könsligt fullt utvecklad. Ca en vecka efter kläckningen är drottningen könsmogen.

En vacker och solig dag, ca en vecka efter kläckningen, när det är minst 20 grader varmt, så är det dags för parningsflykten. Någonstans i terrängen samlas traktens drönare, det är samma plats år från år. Dit flyger drottningen, och så högt upp hon kan. Bara de starkaste drönarna har chansen att följa med upp. Det är med dessa drottningen parar sig. Hon parar sig tills spermabehållaren är fylld. Det kan behövas flera flygturer.

Skulle vädret vara otjänligt, och drottningen inte har möjlighet att para sig så avtar brunsten efter ca en månad och sedan kan hon inte bli parad. Bina kräver ändå att hon ska lägga ägg, och matar upp henne som en drottning så att hon ska börja lägga ägg. Men eftersom hon är oparad kan äggen inte befruktas, och det blir då bara drönare. Samhället ”pucklar” och ett sådant samhälle kan inte överleva då det till slut inte finns några arbetsbin kvar som ska göra jobbet i kupan. Enda boten är här att byta ut den oparade drottningen mot en parad.

En drottning som kläcks sent på hösten kan råka ut för att det inte finns några drönare alls och det blir då samma tråkiga resultat. Men detta upptäcker man oftast inte förrän på våren och då finns ingen tillgång till drottningar. Det enda man kan göra då är att ta bort drottningen och slå ihop med ett annat samhälle.  I det läget så är det bra att ha övervintrat något liten avläggare, en ”reservdrottning” som man kan ta till om man har otur med sin drottning under vintern.

Eftersom samhället förlorar sin drottning i ett läge där det inte finns material att dra upp en ny drottning, så matar bina upp ett (eller flera) arbetsbin så att de blir äggläggande. Den här ”drottningen” blir garanterat oparad och resultatet blir ”puckelyngel”. Oftast är det helt hopplöst att hitta dessa ”drottningar”, och bina accepterar inte en ny drottning. De har ju redan en! En ”rå” metod att komma tillrätta med problemet är att helt enkelt slå ut alla bina på marken en bit från samhället. Bina flyger tillbaka in, ”drottningen” är för tung och kommer inte kunna flyga, hon blir lämnad på marken att dö. Nu kan du tillsätta en ny drottning!

Efter parningen återvänder drottningen till kupan, och lever sedan resten av sitt liv i mörkret därinne. Undantaget är om samhället svärmar, då följer ju den gamla drottningen med svärmen ut, efter en intensiv bantning så att hon ska orka flyga.

Nu förväntar sig bina att drottningen skall sörja för tillväxten i samhället, och det gör hon verkligen. Under högsäsong kan en ungdrottning lägga uppemot 3000 ägg per dygn! En ungdrottning lägger ägg långt in på hösten och startar tidigt på våren. Drottningens kapacitet avtar med åren, trots att hon kan bli fem år gammal, i enstaka fall ännu äldre. Bina byter då oftast ut sin drottning när dom känner av att drottningen inte presterar som hon ska längre. För att biodlaren ska veta att drottningen är av god avel och ska klara av vintern så byter dom flesta biodlare ut sin drottning vartannat eller vart tredje år. 

Om samhället förlorar sin drottning, och det inte finns spätt yngel, max ca 1,5 dygn gammalt, tar bina en litet större (=äldre) larv och matar denna med drottninggelé. Det blir en drottning, men den har inte full kapacitet. Ofta byter bina ut ”nöddrottningen” mot en riktig, när de har tillgång till riktigt material igen.

Drottningtillsättningenär ett viktigt moment, som man ibland misslyckas med.
Några saker att tänka på innan man försöker:

  • Ingen äggläggande drottning.
  • Ingen ungdrottning.
  • Ingen drönarmor.
  • Inga viceceller.
  • Inga äggläggande arbetsbin.

Man brukar använda endera av två metoder, för att få samhället att acceptera en ny drottning.

  • Få drottningen att anta samhällets lukt, innan hon släpps loss.
  • Chocka samhället, och släpp lös drottningen, i tumultet, som uppstår.

Den vanligaste metoden är nog med någon form avutätningsbur, dvs en ask, bur eller något liknande, där drottningen stängs in och hon och bina får äta/gnaga sig in till varandra.
Buren hängs mellan ett par ramar, eller trycks fast på en yngelram. Efter ca ett dygn kan man göra en kontroll, och se om drottningen går lös. Ser allt lugnt ut, och bina inte jagar drottningen, ja då har man lyckats. Om inte, ta om det hela.

Man kan i stället för buren trycka fast en täckt drottningcell direkt på en yngelram. I övrigt samma koll, efter lämplig tid.

Det kan bara finnas en drottning i ett bisamhälle, skulle två drottningar mötas, så börjar de slåss.
Kampen slutar när den ena är död.

Drönare

Drönare finns bara under sommaren, och har som sin enda uppgift att para sig med ungdrottningar. På hösten slänger bina ut drönarna. Under sommaren finns mellan 1000 – 3000 stycken bin i kupan, vars enda uppgift är att para drottningen.

Arbetsbin

Arbetsbina gör allt jobbet i samhället, putsar, städar matar/ammar larver, vaktar på flustret, samlar in nektar. Dom är som flest i juli, mellan 10 000-70 000 stycken.
Även om drottningen är det enskilt viktigaste biet i ett bisamhälle, så fungerar det inte utan arbetsbin. Det är dessa som gör allt jobbet i kupan, putsar, städar, bygger, ammar, vaktar, samlar nektat, hämtar vatten och pollen.
Antalet arbetsbin variera under året, från 10 000-20 000 under vintern till uppemot 90 000 sommartid i ett starkt samhälle.

Eftersom drottningen parar sig med mer än en drönare, så är det egentligen frågan om syskongrupper.
Detta är också förklaringen till varför bina i ett samhälle kan se olika ut, och tom ha olika humör!

Utvecklingstider: Ägg 3 dygn, larv 6 dygn, puppa 12 dygn. Totalt 21 dygn.

Arbetsbiet utvecklas, precis som drottningen ur ett befruktat ägg. Drottninglarven matas hela tiden med fodersaft (drottninggele). Arbetsbina får detta under de tre första dygnen. Sedan matas de med en med honung utspädd variant. Detta gör att arbetsbina blir könsligt outvecklade honor.

Bina kan dock ”mata upp” ett arbetsbi till att bli äggläggande, men eftersom det då är frågan om en oparad ”drottning” blir resultate bara drönare (puckelyngel).

Bra att veta om bin

Från ägg till bi

Bina utvecklas olika fort, en liten sammanställning på hur lång utvecklingstiden är för de olika invånarna i en bikupa. Observera att när biet kläcks är det inte fullt utvecklat, t. ex. saknar ett nyckläckt bi giftkörtlar, dessa utvecklas under tiden biet jobbar inne i kupan.

Därför svärmar bina

Ett utdrag från Svenska Bin. Ett bisamhälle, som kan bestå av 10.000–70.000 enskilda bin, ser sig själva som en enda individ. Det är naturligt för bina att vilja svärma för att föröka sig och bli två individer. Svärmningen inträffar på försommaren, oftast före midsommar. Eftersom antalet bin i samhället under denna period kan öka med flera tusen om dagen känner bina ofta att det börjar bli ont om plats i bikupan och att deras drottning inte längre har plats att lägga ägg.

Foto av James Wainscoat på Unsplash

Biodlaren kan motverka svärmningen genom att se till att det finns plats för äggläggningen och för att lagra honung. Det kan man göra genom att lägga till en ny våning ovanpå bikupan. Biodlaren kan också hjälpa bina och förekomma svärmning genom att dela på dem och skapa två eller flera bisamhällen från ett.

Bigårdskartan

Här kan se du vilken typ av mark dina bin flyger över och om din mark lämpar sig för ekologisk biodling.

biodling

Foto av Bee Naturalles på Unsplash

Därför ska du syssla med biodling.

Biodling är en fascinerande sysselsättning för alla som är intresserade av naturen och inte minst fantastiskt roligt.


Binas absolut viktigaste uppgift är att pollinera växter och därmed möjligöra deras befruktning. Det är brist på pollinerande insekter i den svenska naturen och det är brist på honung, vi importerar stora mängder honung varje år. Därför behöver vi fler bin. Pollineringen ger fler blommor och kan bidra till att utrotningshotade växter lever vidare, den ger även större skörd. Inte bara i din trädgård utan även för grannar och naturen runt omkring.


Biodling passar alla, allt som krävs är intresse, en bit mark där du kan ställa dina bikupor samt ett förrådsutrymme till biodlingsmaterial. Men som med allt annat så har man som biodlare lagar och regler att följa och biodling både roligare och lättare ju mer man kan, så gå en kurs och få möjligheten att dela kunskap med andra. Bli gärna medlem och du träffar då massor av trevliga biodlare, som inget hellre vill än att dela med sig av sina kunskaper.


Bina överraskar ständigt och du kommer upptäcka att du aldrig blir fullärd. I biodlarföreningen träffar du människor där alla har ett gemensamt intresse – Bin och Biodling.

Bli en svämfångare!

Vi behöver fler svärmfångare.

Att vara svärmfångare är ett roligt och spännande uppdrag.

Praktiska tips

Hur man gör en avläggare

Att gör en avläggare är att skapa ett nytt samhälle. Det finns många anledningar att skapa en avläggare.

  • Ersätta vinterförluster
  • Öka ut bigården.
  • Ha drottningar i reserv, om ett samhälle av någon anledning skulle förlora sin.
  • Sälja.
  • Ett led i att bekämpa varroa.
  • Samhället vill svärma.
Närbild på arbete med en bikupa
Foto av Bianca Ackermann på Unsplash
Variant 1: Bina drar på egen hand upp en drottning

Bina drar själva upp en drottning från tillgängligt material. Efter ca en månad (väderberoende) bör det finnas äggläggande drottning i samhället. Du måste under tiden hålla koll på utrymme och fodertillgång. Fyll på om det ser ut att behövas.

Variant 2: Vi tillsätter en drottning

En oparad drottning kan behöva från några dagar till veckor innan Du kan se ägg/larver. Hon (och drönarna) flyger bara ut om det är bra väder, och tillräckligt varmt.

Hur man byter ut en drottning

Drottningtillsättningen är ett viktigt moment, som man ibland misslyckas med. Några saker att tänka på innan man försöker: 

  • Ingen äggläggande drottning.
  • Ingen ungdrottning.
  • Ingen drönarmor.
  • Inga viceceller.
  • Inga äggläggande arbetsbin

Man brukar använda endera av två metoder, för att få samhället att acceptera en ny drottning

  • Få drottningen att anta samhällets lukt, innan hon släpps loss.
  • Chocka samhället och släpp lös drottningen i tumultet som uppstår.
Hur man blandar vinterfoder
Kolla vilka växter som bina gillar
Honungskaka serverad på en tallrik
Foto av Bermix Studio på Unsplash

Honung & andra Biprodukter

Bra att veta

Vad är äkta honung?
Det stora honungsfusket
Podd om honung, biprodukter, hälsa och hudvård
Honung — en värld av olika smaker

Recept

Ympning

Metod & Mått i 6 steg.
  1. Mät upp 3% av den nyslungade honungen i ett kärl med lock Ex. 50 kg, 0,03×50=1,5 Kg Förvara din nyslungade honung i rumstemperatur tills ympen är klar.
  2. Väg upp och tillsätt kristalliserad honung*. Antingen från en köpt burk eller en av dina egna, motsvarande 10% av honungen från punkt 1. Blanda med elvisp och degkrokar i 1 minut. Förvara ympen i kylskåp. Ex. 0,10×1,5=0,15 Kg
  3. Blanda ympen ordentligt två nger per dag med degkrokar under ca 30 sekunder. Ympen får inte bli varm. 
  4. Fortsätt att blanda ympen två gånger per dag. Ympen är klar när den känns fast direkt från kylen men blir krämig när man blandar den. Det tar 1-3 dagar ev någon dag mer beroende på vattenhalt.
  5. Från 50Kg-kärlet häller du över så mycket att ympkärlet nu innehåller den dubbla mängden. Alltså lika delar nyslungat som det finns ymp. Blanda väl. Nu är ympen flytande och kan blandas ner i honungskärlet.
  6. Låt ympen rinna i en fin stråle under tiden du blandar. När honungen är helt genomfärgad av ympen är den klar att tappas på burk. Förvara gärna burkarna i rumstemperatur i ett dygn och ställ dem sedan svalt** och mörkt.

Honungen är oftast genomkristalliserad efter ca 3 veckor.

* Det är viktigt att man tar en så fin/slät honung som möjligt. Ju finare ju bättre resultat.
** Med svalt menas 14-15 grader
** Det som händer om honungen förvaras varmare är att det tar längre tid innan den kristalliserar/stelnar.
Optimal kristalliseringstemperatur är (14-15 grader). Det innebär inte bara tiden det tar innan honungen stelnat. Optimal kristallisering innebär också
att kristallerna blir så små som möjligt, det som får oss att uppleva honungen som slät. Men honungen blir förmodligen både slätare och mjukare om
man ympar vid 18 grader än om man rör honungen vid samma temperatur.

Tips: Tappa lite honung genom kranen och rör ner den i honungen igen. Risken är annars att de första burkarna fylls med honung
som inte är tillräckligt blandad med ympen.

Matrecept

Recept kommer

Bakrecept

Recept kommer

Impregnering

Recept kommer

Bivaxssalvor

Recept kommer