Vid förra månadsmötet höll Petter Öhnell från Slåtterverket, en intressant och lärorik föreläsning om slåtterängar.

Petter började med en historisk och översiktlig beskrivning av slåtterängens betydelse i äldre tider.Slåtterängen hade tidigare en stor betydelse för kornas vinterfoder. Man slog gräset som torkades och gavs till korna. På sommaren gick djuren på betesängar och gödslet spreds på åkern. På så sätt fick man grödor från åkern, sommarbete från betesängen och vinterfoder från slåtterängen. På slåtterängen hade man också efterbete där korna fick trama ner marken beta upp rester när allt var räfsat. Näring gick från slåtterängen till åkern vilket betydde att marken på slåtterängen blev mager. Att jorden är mager gynnade de lågväxande slåtterblommorna.

Man kan se på blommorna se om marken är näringsrik eller näringsfattig. På näringsrika jordar växer högre gröna växter medan på fattigare jordar växer lågväxande blommor som har gulare nyanser. Dessa växter är i symbios med mycelienätverk under jorden.

Hur sköter man en slåtteräng? Viktigast att ha tålamod, det tar lång tid, minst 5 år, innan man får en fin äng. Det är bäst att köpa frön från tex Pratensis. Frön från utomlands kan innehålla gifter. Det bästa sättet är att ge sig ut på sommaren och själv plocka blommor till frön. Petter tipsade om Greby gravfält som ett bra ställe att hitta blommor. Det är bäst att slå ängen med en lie eller en skärande trimmer. Man skall slå det så nära marken som möjligt. När man har slagit gräs och blommor skall man låta det ligga i en vecka innan man räfsar upp det. Viktigt att ta bort mossan som brukar växa in och hindrar fröna från att börja gro.